Första kvalmatchen till Europa League

Precis som förra året kommer ÖDIK också detta år att delta i DM. Ifjol blev insatsen bara nittiominutig efter 0-2 i baken mot det då nyblivna division V-laget Ulvsby IF. Också i år väntar ett lag från högre divisioner på andra planhalvan när DM sparkar igång. Efter många om och men har herrarnas DM lottats och i första omgången - sextondelsfinal - ställs ÖDIK mot division V-laget Filipstads FF. Ett lag som gått obesegrade genom de fyra träningsmatcher som redan hunnit spelas denna vår. Segrar mot division V-kollegorna Villastadens IF (2-0) och Grums IK (2-1), 5-1 mot våra DM-övermän ifjol (i år tillbaka i division VII), Ulvsby IF, och 1-1 mot division VI-laget Norrstrands IF. Nästa planerade träningsmatch är mot Forshaga IF på lördag. FFF har dessutom hunnit med att spela ett par olika inomhuscuper, bland annat Rocko Cup i Forshaga och hallvärmländskan i vinter. I den senare noterades en seger, en oavgjord och fem förluster på sju spelade matcher. Efter att herrfotbollen i Filipstad legat i träda ett par år gjordes comeback i division VII för sex år sedan. En tredjeplats i tabellen gav ändå uppflyttning till sexan där en fjärdeplats 2006 följdes av en femteplats 2007 innan det blev serieseger 2008. Första säsongen i division V gav en tiondeplats och efter ett lyckat kval hängde man kvar. Ifjol blev FFF åtta och matcherna mot Forshaga IF slutade 3-4 och 0-1, mot Deje IK 1-2 och 4-0 och Ulvsby IF 1-1 och 4-2. Även om allt detta ger en bild av Filipstads FF är det i grund och botten mest gammal skåpmat. Vad som är intressant är den DM-match som ligger framför oss. För trots allt, om man har något slags sinne för humor, så är detta det första steget mot Europa League. En seger i DM ger en plats i Svenska cupen och en seger i Svenska cupen ger en plats i Europa. Vinnaren i matchen mellan ÖDIK och Filipstads FF kommer i nästa omgång att ställas mot antingen Åmotfors IF eller Årjängs IF på den långa vägen mot europeiskt toppmotstånd. Matchen kommer att spelas på Klasmossen i Karlstad med avspark klockan 19:00 söndagen den 10 april. Hela spelprogrammet för DM finns här. A-lag Herrar 0kommentarer

Nedräkning – 50 dagar – Bäckalunds IF

Snön ligger ännu djup över Tallmovallens båda gräsplaner. Men faktum är att det inte återstår mer än 50 dagar tills seriepremiären ska spelas där. I och med detta inleder vi också vår serie av presentationer av de lag vi kommer att ställas mot i årets seriespel. Den 6 maj, klockan 19:00, drabbar det grönvita hemmalaget samman med Bäckalunds IF i första matchen i division VI norra. Precis som ÖDIK är Bäckalunds IF nykomlingar i division VI efter att förra året ha slutat på andra plats bakom Gettjärns IF i division VII norra, blivit trea bakom Nolgårds IK och Jössefors IK i kvalet till sexan och slutligen fått överta den vakanta plats som IFK Sunne Fotboll 2 lämnade efter sig när de drog sig ur serien. En lång och knackig väg till avancemang således. Men vägen har på sätt och vis varit längre än så. Efter att ha slutat på tionde plats i division VI central 2005 låg herrlaget i Bäckalund helt nere i fyra år innan det återupptogs igen lagom till fjolårssäsongen. En säsong som alltså direkt innebar ett kliv uppåt i seriesystemet. ÖDIK vs Bäckalunds IF Vid elva tillfällen har ÖDIK och Bäckalund spelat i samma serie. Senast det hände var 1999 och då som nu i division VI norra. Men redan på femtiotalet spelade de två lagen i samma serie tre år i rad. Noterbart för den som gillar märkliga statistiska sammanhang är att ÖDIK vann serien 1971 och 1991 när Bäckalund var en av konkurrenterna. Håller den tjugoårscykeln i sig blir det ett framgångsrikt ÖDIK-år 2011. Division VI central 1953-54: ÖDIK 8:a, Bäckalunds IF 7:a Division VI central 1954-55: ÖDIK 5:a, Bäckalunds IF 7:a Division VI central 1955-56: ÖDIK 3:a, Bäckalunds IF 5:a Division VI central 1962: ÖDIK 2:a, Bäckalunds IF 5:a Division VI central 1971: ÖDIK 1:a, Bäckalunds IF 5:a Division V central 1982: ÖDIK 9:a, Bäckalunds IF 7:a Division V norra 1990: ÖDIK 8:a, Bäckalunds IF 12:a Division VI nordvästra, hösten 1991: ÖDIK 1:a, Bäckalunds IF 3:a Division V norra 1994: ÖDIK 10:a, Bäckalunds IF 3:a Division V norra 1995: ÖDIK 4:a, Bäckalunds IF 9:a Division VI norra 1999: ÖDIK 3:a, Bäckalunds IF 9:a Årets möten 6 maj klockan 19:00: ÖDIK-Bäckalunds IF 29 juli klockan 19:00: Bäckalunds IF-ÖDIK Bäckalunds IF Grundades: 1937 Färger: Röd / Röda / Svarta Hemmaplan: Granevi (70,5 km från Tallmovallen) Hemsida: http://www.lagsidan.se/back A-lag Herrar 0kommentarer

Om kärleken till en 80-åring

Vissa saker blir man i livet. Andra föds man till. Själv föddes jag grön och vit. Inte bokstavligt talat förstås, det hade onekligen sett rätt märkligt ut, men väl bildligt. Jag fick det grönvita som i ÖDIK från både modersmjölken och farvattnet. Sen har det aldrig runnit ur mig. Det finns ingen som beskrivit kärleken till ett fotbollslag så bra som Nick Hornby i sin debutroman Fever Pitch. Anledningarna till att man börjar heja på ett speciellt lag kan vara många och skilda. Jag delade en gång rum med en längdhoppare som höll på Tottenham Hotspur i premier league eftersom han i unga år fått en Tottenham-pyjamas. En tjej jag känner hejar på Chelsea FC för att det är det enda laget i engelska ligan som har ett flicknamn. Själv håller jag på Liverpool FC eftersom de alltid vann när jag var liten och såg på Tipsextra. I grund och botten är vi många som är medgångssupportrar från början. Vi börjar heja på ett lag för att de vinner. Men har vi en gång valt lag kan vi inte byta oavsett vilket öde vårt lag går till mötes. Vi lever i en värld där det är helt okej att byta jobb, bil eller fru. Till och med religion och kön och det mesta annat går att byta om det inte längre passar. Men man byter inte fotbollslag att heja på. Alltså hoppas jag att Liverpool ska vinna både premier och Champions league varje år, oftast blir jag besviken. Jag håller en tumme för att IFK Göteborg ska vinna Allsvenskan och bli svenska mästare, precis som de alltid blev när jag växte upp. Och visst önskar jag Degerfors IF all lycka och välgång både på Stora Valla och runt om i Sverige. Men oavsett om Liverpool, blåvitt eller röda-vita-laget vinner eller förlorar så rinner det av mig ganska så snart. För i grund och botten finns det bara ett enda lag som jag verkligen bryr mig om och brinner för och det är en liten grönvit förening hemmahörande strax norr om Forshaga. Inte nog med att jag föddes det hittills framgångsrikaste av ÖDIK-år. 1976 blev herrlaget tvåa i det som på den tiden inte bara hette utan också verkligen var division fyra. Jag har dessutom en far som gjort flest matcher i klubbens historia, en farbror som spelat närapå lika många, en farfar som varit dess burlejon, en morfar som varit involverad på en massa olika sätt och en mor som växt upp bara några hundra meter från hemmaplanen. Alltså var det givet att jag skulle börja spela fotboll och att jag skulle göra det i den grönvita ÖDIK-tröjan. När jag var liten tyckte och trodde jag verkligen att ÖDIK var världens bästa fotbollslag och drömde om att en gång spela för dem i de största av matcher. Någonstans på vägen dog dock illusionerna om europeiska toppmatcher och världsfotboll på Tallmovallen. Jag fick helt enkelt acceptera att Svanskog, Ölme och Persberg var något helt annat än Liverpool, Barcelona och Juventus. Men trots det så är det med stolthet jag representerar ÖDIK. Det är, och kommer alltid att vara, något speciellt att dra på sig den grönvita matchtröjan och kliva ut på planen även om det är division sex och inte Champions league. I torsdags var det exakt 80 år sen fotbollsklubben i mitt hjärta grundades och vem skulle uppmärksamma det om inte jag. Publicerad i Värmlands Folkblad lördagen den 5 mars 2011 A-lag Herrar 0kommentarer

Visa fler nyheter